Se Rwanda med öppna ögon

Jag minns mitt första besök i Rwanda 2010. Det var som att i en torktumlare av intryck, åsikter, vacker miljö och ett möte med landets president Paul Kagame landa i en fascinerande känsla av att imponeras av landets utveckling och samtidigt känna stark oro över den politiska situationen.

I helgen besökte FN-förbundet landet igen för att undersöka möjligheten till ett samarbete med Rwandas FN-förbund. Intrycken efter tre dagars besök är desamma som förra gången. Landet är bedårande vackert och det är svårt att inte bli förförd av allt Rwanda har uppnått i fråga om utveckling, investeringar och jämställdhetsarbete. Skrapar man på ytan så är det inte lika vackert. Världen har alltför länge blundat för de övergrepp som sker mot oppositionen, journalister och civilsamhället.

I februari genomfördes en folkomröstning som ändrade konstitutionen så att den sittande presidenten kan väljas om för ytterligare tre mandatperioder och som längst till 2034. Omröstningen utlystes med tio dagars varsel så att ingen opposition kunde mobiliseras. Resultatet blev 98 procents majoritet för en ändring i konstitutionen.

Vad gör då världen? Alltför många länder har länge charmats av Rwandas utveckling och ledarskap, men de senaste åren har biståndsgivare dragit in stödet och mer öppet kritiserat Rwanda. USA som har stått Rwanda nära sedan folkmordet 1994 har allt oftare öppet kritiserat president Kagame för inblandning i östra Kongo och för brott mot de mänskliga rättigheterna. USA har också varnat för att Rwanda beväpnar flyktingar från Burundi och därigenom bidrar till eskalering av konflikten i grannlandet.

FN har en delikat uppgift i utvecklingsländer som bryter mot de mänskliga rättigheterna att både bidra till utveckling och samtidigt värna om de grundläggande mänskliga rättigheterna. Här måste FN:s medlemsländer, även Sverige, bidra till att FN blir än bättre. Det känns särskilt viktigt med tanke på att det är oroligt även i Rwandas grannländer. Hela regionen är instabil.

Jag är orolig för att nästa års val till presidentposten i Rwanda kan bli en start för ökad politisk instabilitet och våld. Världen måste orka se Rwanda med öppna ögon, med respekt för landets historia och beredskap att förebygga att folkmordet upprepas. Vi svek människorna i Rwanda 1994. Låt oss inte upprepa samma misstag igen.

Share on FacebookTweet about this on TwitterEmail this to someoneShare on Google+Share on LinkedIn
Aleksander Gabelic

About Aleksander Gabelic

Aleksander Gabelic är ordförande för Svenska FN-förbundet sedan år 2000.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>