Aleksander Gabelic

Om Aleksander Gabelic

Aleksander Gabelic är ordförande för Svenska FN-förbundet sedan år 2000.

Se Rwanda med öppna ögon

Jag minns mitt första besök i Rwanda 2010. Det var som att i en torktumlare av intryck, åsikter, vacker miljö och ett möte med landets president Paul Kagame landa i en fascinerande känsla av att imponeras av landets utveckling och samtidigt känna stark oro över den politiska situationen.

I helgen besökte FN-förbundet landet igen för att undersöka möjligheten till ett samarbete med Rwandas FN-förbund. Intrycken efter tre dagars besök är desamma som förra gången. Landet är bedårande vackert och det är svårt att inte bli förförd av allt Rwanda har uppnått i fråga om utveckling, investeringar och jämställdhetsarbete. Skrapar man på ytan så är det inte lika vackert. Världen har alltför länge blundat för de övergrepp som sker mot oppositionen, journalister och civilsamhället.

I februari genomfördes en folkomröstning som ändrade konstitutionen så att den sittande presidenten kan väljas om för ytterligare tre mandatperioder och som längst till 2034. Omröstningen utlystes med tio dagars varsel så att ingen opposition kunde mobiliseras. Resultatet blev 98 procents majoritet för en ändring i konstitutionen.

Vad gör då världen? Alltför många länder har länge charmats av Rwandas utveckling och ledarskap, men de senaste åren har biståndsgivare dragit in stödet och mer öppet kritiserat Rwanda. USA som har stått Rwanda nära sedan folkmordet 1994 har allt oftare öppet kritiserat president Kagame för inblandning i östra Kongo och för brott mot de mänskliga rättigheterna. USA har också varnat för att Rwanda beväpnar flyktingar från Burundi och därigenom bidrar till eskalering av konflikten i grannlandet.

FN har en delikat uppgift i utvecklingsländer som bryter mot de mänskliga rättigheterna att både bidra till utveckling och samtidigt värna om de grundläggande mänskliga rättigheterna. Här måste FN:s medlemsländer, även Sverige, bidra till att FN blir än bättre. Det känns särskilt viktigt med tanke på att det är oroligt även i Rwandas grannländer. Hela regionen är instabil.

Jag är orolig för att nästa års val till presidentposten i Rwanda kan bli en start för ökad politisk instabilitet och våld. Världen måste orka se Rwanda med öppna ögon, med respekt för landets historia och beredskap att förebygga att folkmordet upprepas. Vi svek människorna i Rwanda 1994. Låt oss inte upprepa samma misstag igen.

Aleksander Gabelic

About Aleksander Gabelic

Aleksander Gabelic är ordförande för Svenska FN-förbundet sedan år 2000.

Är freden möjlig i Syrien?

Kriget i Syrien tycks inte ha något slut. De senaste månadernas intensiva krigshandlingar från främst regimen och Ryssland har orsakat ännu fler döda och flyktingar. Ryssland vill stärka regimens förhandlingsposition inför de kommande fredsförhandlingarna. Den grymma taktiken leder till fruktansvärda konsekvenser för människor.

Fredssamtalen i Genève har avbrutits eftersom parterna inte är överens. Nu har med hjälp av Ryssland och USA en temporär vapenvila uppnåtts. FN har rapporterat om överträdelser men vapenvilan håller i stora delar. Det ger visst andrum för FN och andra humanitära organisationer att leverera mat och humanitär hjälp till de drabbade. För många kommer hjälpen för sent. FN har dokumenterat att tusentals människor har dött av svält.

Flyktingströmmen fortsätter men allt fler länder stänger sina gränser för människor som vill in i Europa. Sverige har tagit ett stort ansvar men det finns många andra länder som borde göra mycket mer för att ta emot flyktingar, vilket också framhålls av FN:s flyktingkommissariat.

Samtalen om fred i Syrien skulle återupptas på måndag den 7 mars men redan nu har datumet flyttats till den 9 mars. Anledningen är att vapenvilan ska befästas och att det ska underlätta samtalen.

Vi får se vad som händer nästa vecka. Världen har svikit det syriska folket i så många år. Samtidigt är den sköra vapenvilan det bästa hoppet. Vi är många som trots alla besvikelser hoppas att FN i samverkan med stormakterna ska ha den centrala rollen för en bestående vapenvila och en verklig fredsprocess.

Mardrömmen i Syrien måste få ett slut med tanke på vad den har orsakat i form av död och flyktingskap. Det räcker nu.

Aleksander Gabelic

About Aleksander Gabelic

Aleksander Gabelic är ordförande för Svenska FN-förbundet sedan år 2000.

Fredssamtal om Syrien?

Många jag möter frågar om freden är möjlig i Syrien. Vi är många som hoppas trots otaliga besvikelser med hundratusentals döda och miljontals flyktingar. Innan jul beslutade FN:s säkerhetsråd att en fredsplan ska utarbetas för Syrien med samlingsregering och demokratiska val inom 18 månader. På måndag ska enligt planen de 17 länder som står bakom initiativet tillsammans med parterna i konfliketen träffas i Genève.

Det är in i det sista oklart om mötet blir av. Positivt är att både Ryssland och USA har uttryckt att det är viktigt att en fredsprocess inleds. En nyckelfråga är vilka företrädare för oppositionen som bjuds in då Ryssland även vill ha närvaro av regimvänlig opposition. Ett annat problem är att Ryssland med sina bombningar bekämpar inte enbart IS utan även oppositionen mot Syriens president Bashar al-Assad.

Den svensk-italienske diplomaten Staffan de Mistura är FN:s sändebud för Syrienkonflikten #SyriaCrisis och har huvudansavret för fredssamtalen i Genève. De senaste försöken att skapa en fredsprocess resulterade i att de Misturas företrädare Lakhdar Brahimi bad Syriens folk om ursäkt för världens misslyckande att skapa fred i landet. Det ser fortfarande mörkt ut trots vissa förhoppningar om att ett genombrott ska kunna ske.

Det är svårt att ens föreställa sig vad många människor i Syrien har fått genomlida. Landets invånare måste få fred och hopp om en bättre framtid. Världens länder och alla aktörer som är inblandade måste ta sitt ansvar, särskilt de fem permanenta medlemmarna i FN:s säkerhetsråd.

Parallellt med de politiska ansträngningarna för fred i Syrien hålls en givarkonferens i London den 4 februari. FN har länge vädjat om mer humanitärt stöd för flyktingar i Syrien och dess grannländer. Det är hög tid att det humanitära arbetet får fullt stöd. Vi själva kan också bidra genom att stödja FN-fondens katastrofinsamling för människorna som har flytt Syrien och som går till FN:s livsmedelsprogram och dess arbete i regionen.

Vi får se vad som händer i nästa vecka. Omvärlden och parterna måste inleda en fredsprocess värt namnet. Ytterligare ett misslyckande är inte acceptabelt.

Aleksander Gabelic

About Aleksander Gabelic

Aleksander Gabelic är ordförande för Svenska FN-förbundet sedan år 2000.

Burundi senaste utmaningen för folkrätten

Burundi UN Photo Eskinder Debebe
FN:s säkerhetsråd antog den 12 november resolution 2248 om Burundi. Foto: UN Photo/Eskinder Debebe.

Diskussionen om folkrätten och dess utveckling är viktig. I mer än tio år har politiker och jurister funderat på hur mänsklig säkerhet ska försvaras. FN-principen skyldighet att skydda är ett stort steg framåt men trots bred enighet i FN och trots att principen har tillämpats vid en rad tillfällen är den fortfarande omdebatterad.

Frågan hur människors säkerhet ska skyddas aktualiseras av utvecklingen i Burundi, ett land som likt grannen Rwanda genomgick ett folkmord för tjugo år sedan. I somras utbröt stridigheter och politiskt våld efter att president Pierre Nkurunziza i strid med fredsavtalet och konstitutionen inlett en tredje mandatperiod efter sommarens val. Under hösten har oroligheterna eskalerat med rapporter om mord, förföljelse, godtyckliga arresteranden och andra övergrepp.

FN följer situationen noga och Ban Ki-moons särskilde rådgivare har rapporterat till säkerhetsrådet. MR-kommissarie Zeid har varnat för att Burundi befinner sig på gränsen till inbördeskrig och Ban Ki-moon själv har uppmanat både regeringssidan och rebellgrupper till återhållsamhet.

Utvecklingen i Burundi diskuteras parallellt i Afrikanska unionen. I AU:s stadgar ges utrymme att gripa in i ett medlemsland för att skydda mänsklig säkerhet. Unionen överväger en styrka om 5 000 soldater som ska hindra människorättskränkningar och övergrepp. FN:s säkerhetsråd har, i tillägg till de egna åtgärderna, gett sitt stöd till initiativet och uppmanat AU:s medlemsländer att bidra med soldater och poliser.
Afrikanska unionen vill bistå med förebyggande åtgärder och skydd för civilbefolkningen med målet att underlätta en politisk dialog mellan aktörerna i konflikten. Det ligger i linje med säkerhetsrådets uppmaning att agera skyndsamt.

AU:s initiativ flyttar folkrätten ännu ett steg framåt. Det är välkommet och världen måste leva upp till sina åtaganden och värna om mänsklig säkerhet. Vi måste se även det som händer i Burundis grannländer. I både DR Kongo och Rwanda vill presidenterna sitta kvar i strid med ländernas konstitutioner, precis som i fallet Burundi.

Både AU och FN måste nu göra allt för att förhindra att våldet i Burundi eskalerar och sätter hela regionen i brand. Konflikthanteringsarbetet har inga gränser och det som händer i Syrien och dess grannländer får inte göra oss blinda för andra konflikter och tragedier. Burundi behöver omvärldens stöd och engagemang, inte minst genom folkrätten och försvaret för mänsklig säkerhet.

Aleksander Gabelic

About Aleksander Gabelic

Aleksander Gabelic är ordförande för Svenska FN-förbundet sedan år 2000.

Glaset halvfullt efter Paris

Politiker och diplomater jublade i lördags efter att 194 länder antagit förslaget om ett nytt klimatavtal i Paris. Det är en stor framgång för processen och för ordförandelandet Frankrike. Jag har själv varit med vid klimatmötena på Bali och i Poznan. Formen och processen är komplicerad och kan enkelt förstöras av ett fåtal länder. Vi minns alla misslyckandet i Köpenhamn 2009 då mötet havererade trots närvaro av de viktigaste stats- och regeringscheferna. Avtalet i Paris ska ses i det ljuset.

Entusiasmen handlar om att man trots olika intressen enades om att världen måste räddas med minskad uppvärmning till under två grader, helst 1,5 grader. Problemet är att slutdokumentet saknar anvisningar om hur temperaturmålet ska uppnås. Det finns inga konkreta siffermål om minskningar av koldioxid och växthusgaser. 187 länder lämnade innan mötet i Paris in frivilliga klimatplaner och den samlade statistiken av vad man vill göra når en temperaturökning på uppåt 3 grader. Det räcker inte. Klimatplanen är heller inte rättsligt bindande. Därför är resultatet i Paris tudelat.

Det som är positivt är att länderna har förpliktat sig att vart femte år redovisa arbetet med sina klimatplaner och uppdatera dem. Det bidrar till transparens och ökade möjligheter att påverka regeringarna men också att enklare hjälpa dem att nå målen nationellt.

Jag är hoppfull om att näringslivet träder in och levererar miljötekniskt kunnande som kan skapa nya arbetstillfällen och en miljömässigt hållbar värld. Ett tillfälle att höja ambitionsnivån är i samband med en ceremoni den 22 april i New York i FN-högkvarteret då ratificeringen av avtalet börjar. Avtalet träder i kraft 2020 efter att minst 55 länder som står för minst 55 procent av de globala utsläppen har ratificerat det.

Mötet i Paris är en framgång för FN:s arbete men än så länge är glaset bara halvfullt. Frivilligorganisationer, företag, regeringar och enskilda måste fortsätta att fylla det med målet att skapa en hållbar utveckling för våra barn och barnbarns barn.

Aleksander Gabelic

About Aleksander Gabelic

Aleksander Gabelic är ordförande för Svenska FN-förbundet sedan år 2000.