Aleksander Gabelic

Om Aleksander Gabelic

Aleksander Gabelic är ordförande för Svenska FN-förbundet sedan år 2000.

En debatt som måste föras

Den senaste tidens händelser och debatten om mångfald och värderingar är uppenbarligen svår. Den är icke desto mindre nödvändig. Det är inget märkligt att ministrar och politiskt engagerade lämnar politiken, men förra veckans avgångar visar behovet av en djupare diskussion i det svenska samhället om värderingar, likabehandling och grundläggande mänskliga rättigheter.

Efter att ha lyssnat på olika debattörer kan man konstatera att det saknas en mötesplats för en diskussion om vad mångfald egentligen innebär för oss alla oavsett bakgrund. Jag noterar att det till stor del är människor med utländsk bakgrund som diskuterar handskakningar och samröre med organisationer som inte står för grundläggande demokratiska värden. Var finns kyrkans företrädare och var finns hela det sekulära Sverige i debatten? Under veckan har jag hört att debattörer som har en privat åsikt inte gärna uttrycker den publikt. Det är mänskligt men visar dessvärre också konflikträdsla och självpåtagen censur.

Kan och vågar vi diskutera frågor som handlar om gemensamma normer och de kulturkrockar som faktiskt finns? Finns det en gräns för vad som kan accepteras i fråga om kulturella, traditionella eller religiösa normer? Svaret är rimligen ja men var och hur sätter vi gränsen? Om vi inte talar om detta så lär gränsen sätta sig själv eller konstant vara flytande. Det bidrar knappast till ett vi-samhälle.

Rädsla och osäkerhet leder ofta till frustration. Stigmatisering av grupper är farligt och bidrar i värsta fall till både utanförskap och extrema åsikter. Det bidrar också till att människor inte möts på arbetsplatser, i skolor och i privata sammanhang. Även om det sakta blir bättre är mångfalden dåligt representerad i politiken, i statsförvaltningen och på det säkerhetspolitiska området. Även i den bransch som FN-förbundet verkar är mångfalden bristfällig.

Vi måste orka och våga diskutera värderingar och utmana konservativa normer som inte är förenliga med grundläggande mänskliga rättigheter. Forum behövs för diskussioner om till exempel kvinnors rättigheter. I FN-förbundet arbetar vi sedan många år internationellt och i Sverige för flickors rätt att slippa bli bortgifta som barn eller bli könsstympade. Många uppskattar det men inte alla. Genom att mötas kan vi bryta skadliga traditioner och förpassa dem till historiens skräphög som vi en gång gjorde med de kristnas häxbränningar.

Patriarkala normer måste utmanas och det bör ske med öppenhet, diskussion och gemensamt ansvarstagande. Kanske förra veckans händelser kan bli den katalysator som krävs för att vi på ett djupare plan ska börja diskutera vad vi kan acceptera eller inte. Det kan bli jobbigt, men samtal, möten och tydliga värderingar är trots allt det bästa sättet att gemensamt ta ansvar för ett mer jämlikt, mer jämställt och bättre Sverige.

Aleksander Gabelic

About Aleksander Gabelic

Aleksander Gabelic är ordförande för Svenska FN-förbundet sedan år 2000.

Se Rwanda med öppna ögon

Jag minns mitt första besök i Rwanda 2010. Det var som att i en torktumlare av intryck, åsikter, vacker miljö och ett möte med landets president Paul Kagame landa i en fascinerande känsla av att imponeras av landets utveckling och samtidigt känna stark oro över den politiska situationen.

I helgen besökte FN-förbundet landet igen för att undersöka möjligheten till ett samarbete med Rwandas FN-förbund. Intrycken efter tre dagars besök är desamma som förra gången. Landet är bedårande vackert och det är svårt att inte bli förförd av allt Rwanda har uppnått i fråga om utveckling, investeringar och jämställdhetsarbete. Skrapar man på ytan så är det inte lika vackert. Världen har alltför länge blundat för de övergrepp som sker mot oppositionen, journalister och civilsamhället.

I februari genomfördes en folkomröstning som ändrade konstitutionen så att den sittande presidenten kan väljas om för ytterligare tre mandatperioder och som längst till 2034. Omröstningen utlystes med tio dagars varsel så att ingen opposition kunde mobiliseras. Resultatet blev 98 procents majoritet för en ändring i konstitutionen.

Vad gör då världen? Alltför många länder har länge charmats av Rwandas utveckling och ledarskap, men de senaste åren har biståndsgivare dragit in stödet och mer öppet kritiserat Rwanda. USA som har stått Rwanda nära sedan folkmordet 1994 har allt oftare öppet kritiserat president Kagame för inblandning i östra Kongo och för brott mot de mänskliga rättigheterna. USA har också varnat för att Rwanda beväpnar flyktingar från Burundi och därigenom bidrar till eskalering av konflikten i grannlandet.

FN har en delikat uppgift i utvecklingsländer som bryter mot de mänskliga rättigheterna att både bidra till utveckling och samtidigt värna om de grundläggande mänskliga rättigheterna. Här måste FN:s medlemsländer, även Sverige, bidra till att FN blir än bättre. Det känns särskilt viktigt med tanke på att det är oroligt även i Rwandas grannländer. Hela regionen är instabil.

Jag är orolig för att nästa års val till presidentposten i Rwanda kan bli en start för ökad politisk instabilitet och våld. Världen måste orka se Rwanda med öppna ögon, med respekt för landets historia och beredskap att förebygga att folkmordet upprepas. Vi svek människorna i Rwanda 1994. Låt oss inte upprepa samma misstag igen.

Aleksander Gabelic

About Aleksander Gabelic

Aleksander Gabelic är ordförande för Svenska FN-förbundet sedan år 2000.

Är freden möjlig i Syrien?

Kriget i Syrien tycks inte ha något slut. De senaste månadernas intensiva krigshandlingar från främst regimen och Ryssland har orsakat ännu fler döda och flyktingar. Ryssland vill stärka regimens förhandlingsposition inför de kommande fredsförhandlingarna. Den grymma taktiken leder till fruktansvärda konsekvenser för människor.

Fredssamtalen i Genève har avbrutits eftersom parterna inte är överens. Nu har med hjälp av Ryssland och USA en temporär vapenvila uppnåtts. FN har rapporterat om överträdelser men vapenvilan håller i stora delar. Det ger visst andrum för FN och andra humanitära organisationer att leverera mat och humanitär hjälp till de drabbade. För många kommer hjälpen för sent. FN har dokumenterat att tusentals människor har dött av svält.

Flyktingströmmen fortsätter men allt fler länder stänger sina gränser för människor som vill in i Europa. Sverige har tagit ett stort ansvar men det finns många andra länder som borde göra mycket mer för att ta emot flyktingar, vilket också framhålls av FN:s flyktingkommissariat.

Samtalen om fred i Syrien skulle återupptas på måndag den 7 mars men redan nu har datumet flyttats till den 9 mars. Anledningen är att vapenvilan ska befästas och att det ska underlätta samtalen.

Vi får se vad som händer nästa vecka. Världen har svikit det syriska folket i så många år. Samtidigt är den sköra vapenvilan det bästa hoppet. Vi är många som trots alla besvikelser hoppas att FN i samverkan med stormakterna ska ha den centrala rollen för en bestående vapenvila och en verklig fredsprocess.

Mardrömmen i Syrien måste få ett slut med tanke på vad den har orsakat i form av död och flyktingskap. Det räcker nu.

Aleksander Gabelic

About Aleksander Gabelic

Aleksander Gabelic är ordförande för Svenska FN-förbundet sedan år 2000.

Fredssamtal om Syrien?

Många jag möter frågar om freden är möjlig i Syrien. Vi är många som hoppas trots otaliga besvikelser med hundratusentals döda och miljontals flyktingar. Innan jul beslutade FN:s säkerhetsråd att en fredsplan ska utarbetas för Syrien med samlingsregering och demokratiska val inom 18 månader. På måndag ska enligt planen de 17 länder som står bakom initiativet tillsammans med parterna i konfliketen träffas i Genève.

Det är in i det sista oklart om mötet blir av. Positivt är att både Ryssland och USA har uttryckt att det är viktigt att en fredsprocess inleds. En nyckelfråga är vilka företrädare för oppositionen som bjuds in då Ryssland även vill ha närvaro av regimvänlig opposition. Ett annat problem är att Ryssland med sina bombningar bekämpar inte enbart IS utan även oppositionen mot Syriens president Bashar al-Assad.

Den svensk-italienske diplomaten Staffan de Mistura är FN:s sändebud för Syrienkonflikten #SyriaCrisis och har huvudansavret för fredssamtalen i Genève. De senaste försöken att skapa en fredsprocess resulterade i att de Misturas företrädare Lakhdar Brahimi bad Syriens folk om ursäkt för världens misslyckande att skapa fred i landet. Det ser fortfarande mörkt ut trots vissa förhoppningar om att ett genombrott ska kunna ske.

Det är svårt att ens föreställa sig vad många människor i Syrien har fått genomlida. Landets invånare måste få fred och hopp om en bättre framtid. Världens länder och alla aktörer som är inblandade måste ta sitt ansvar, särskilt de fem permanenta medlemmarna i FN:s säkerhetsråd.

Parallellt med de politiska ansträngningarna för fred i Syrien hålls en givarkonferens i London den 4 februari. FN har länge vädjat om mer humanitärt stöd för flyktingar i Syrien och dess grannländer. Det är hög tid att det humanitära arbetet får fullt stöd. Vi själva kan också bidra genom att stödja FN-fondens katastrofinsamling för människorna som har flytt Syrien och som går till FN:s livsmedelsprogram och dess arbete i regionen.

Vi får se vad som händer i nästa vecka. Omvärlden och parterna måste inleda en fredsprocess värt namnet. Ytterligare ett misslyckande är inte acceptabelt.

Aleksander Gabelic

About Aleksander Gabelic

Aleksander Gabelic är ordförande för Svenska FN-förbundet sedan år 2000.

Burundi senaste utmaningen för folkrätten

Burundi UN Photo Eskinder Debebe
FN:s säkerhetsråd antog den 12 november resolution 2248 om Burundi. Foto: UN Photo/Eskinder Debebe.

Diskussionen om folkrätten och dess utveckling är viktig. I mer än tio år har politiker och jurister funderat på hur mänsklig säkerhet ska försvaras. FN-principen skyldighet att skydda är ett stort steg framåt men trots bred enighet i FN och trots att principen har tillämpats vid en rad tillfällen är den fortfarande omdebatterad.

Frågan hur människors säkerhet ska skyddas aktualiseras av utvecklingen i Burundi, ett land som likt grannen Rwanda genomgick ett folkmord för tjugo år sedan. I somras utbröt stridigheter och politiskt våld efter att president Pierre Nkurunziza i strid med fredsavtalet och konstitutionen inlett en tredje mandatperiod efter sommarens val. Under hösten har oroligheterna eskalerat med rapporter om mord, förföljelse, godtyckliga arresteranden och andra övergrepp.

FN följer situationen noga och Ban Ki-moons särskilde rådgivare har rapporterat till säkerhetsrådet. MR-kommissarie Zeid har varnat för att Burundi befinner sig på gränsen till inbördeskrig och Ban Ki-moon själv har uppmanat både regeringssidan och rebellgrupper till återhållsamhet.

Utvecklingen i Burundi diskuteras parallellt i Afrikanska unionen. I AU:s stadgar ges utrymme att gripa in i ett medlemsland för att skydda mänsklig säkerhet. Unionen överväger en styrka om 5 000 soldater som ska hindra människorättskränkningar och övergrepp. FN:s säkerhetsråd har, i tillägg till de egna åtgärderna, gett sitt stöd till initiativet och uppmanat AU:s medlemsländer att bidra med soldater och poliser.
Afrikanska unionen vill bistå med förebyggande åtgärder och skydd för civilbefolkningen med målet att underlätta en politisk dialog mellan aktörerna i konflikten. Det ligger i linje med säkerhetsrådets uppmaning att agera skyndsamt.

AU:s initiativ flyttar folkrätten ännu ett steg framåt. Det är välkommet och världen måste leva upp till sina åtaganden och värna om mänsklig säkerhet. Vi måste se även det som händer i Burundis grannländer. I både DR Kongo och Rwanda vill presidenterna sitta kvar i strid med ländernas konstitutioner, precis som i fallet Burundi.

Både AU och FN måste nu göra allt för att förhindra att våldet i Burundi eskalerar och sätter hela regionen i brand. Konflikthanteringsarbetet har inga gränser och det som händer i Syrien och dess grannländer får inte göra oss blinda för andra konflikter och tragedier. Burundi behöver omvärldens stöd och engagemang, inte minst genom folkrätten och försvaret för mänsklig säkerhet.

Aleksander Gabelic

About Aleksander Gabelic

Aleksander Gabelic är ordförande för Svenska FN-förbundet sedan år 2000.