USA-vapen till Saudi förvärrar läget i Jemen

Under Donald Trumps första utlandsresa som president nyligen undertecknades en ny vapenaffär mellan USA och Saudiarabien. Avtalet ger saudierna rätt att köpa avancerat krigsmateriel för 110 miljarder dollar under de kommande tio åren. USA säljer bland annat fyra stridsskepp och 153 stridsvagnar.

Den nya överenskommelsen är djupt problematisk. Saudiarabiens bombningar i Jemen är ett tydligt brott mot folkrätten. Landet respekterar överhuvudtaget inte skillnaden mellan militära och civila mål. Om Saudiarabien får köpa ännu fler vapen riskerar konflikten och situationen för civila jemeniter att förvärras ytterligare.

Krisen förstärks av blockaden av humanitärt bistånd. Den orsakar stort lidande och ett stort antal flyktingar – uppemot 200 000 enligt UNHCR. Också FN-chefen António Guterres har framhållit den svåra humanitära situationen i Jemen.

FN-förbundet besöktes tidigare i vår av Ismail Ould Cheikh Ahmed som är generalsekreterarens särskilda sändebud i Jemen-konflikten. FN:s fredsansträngningar måste fortsätta. Sverige och andra länder bör väcka frågan om det amerikansk-saudiska vapenavtalet i säkerhetsrådet och samtidigt kräva att rådet pressar Saudiarabien att släppa in humanitär hjälp och respektera internationell rätt.

 

Share on FacebookTweet about this on TwitterEmail this to someoneShare on Google+Share on LinkedIn

About Svenska FN-förbundet

Administratör för FN-bloggen. Om du har tekniska frågor om bloggen kontakta mig på webbredaktor@fn.se

Colombia – ett ljus i mörkret

Vi har säkert alla en bild av Colombia. Tankarna går närmast till krig, gerilla, kidnappningar och stora mängder narkotika. Även om regeringen nu har slutit fred med FARC-gerillan och president Juan Manuel Santos har fått Nobels fredspris är bilden mer präglad av mörker än av ljus. Därför var det med stor nyfikenhet jag mötte landet i förra veckan under FN-förbundets årliga studieresa för riksdagsledamöter.

Colombia fångar besökaren direkt med storslagenhet, modernitet och en fredsatmosfär som känns mycket positiv. FN:s närvaro är omfattande och det är den största missionen om man tar hänsyn till att det inte finns fredsbevarande trupp i landet.

Fredsavtalet förhandlades fram i Havanna. Det är detaljerat och uppbyggt av en trepartsmekanism i vilken FARC-gerillan, regeringen och FN ingår. I 26 zoner i landet ska gerillan överlämna sina vapen till FN. Det är ett omfattande arbete som kräver mycket av parterna. Om det lyckas kan mekanismen bli ett instrument som kan användas i andra fredsprocesser.

Efter några intensiva dagar i Bogota och Medellin känner jag mig hoppfull. Colombia har genomgått mycket krig och elände men är nu på rätt väg. Visst finns det orosmoln, men min bild är att man verkligen vill ha fred. Colombia är ett ljus i mörkret med tanke på hur världen ser ut. Det inspirerar och ger hopp.

Share on FacebookTweet about this on TwitterEmail this to someoneShare on Google+Share on LinkedIn
Aleksander Gabelic

About Aleksander Gabelic

Aleksander Gabelic är ordförande för Svenska FN-förbundet sedan år 2000.

Även Trump behöver FN

USA:s 45:e president har tillträtt sitt ämbete. Donald Trump har markerat att hans administration främst kommer fokusera på USA och amerikanska intressen och inte den övriga världen. Trump har också meddelat att han genom exekutiva beslut kommer att minska anslagen till FN och internationella organisationer. Det är allvarligt och något som knappast gynnar USA i längden.

USA må vara den enda supermakten, men den som tror att USA kan isolera sig genom att bygga murar och dra in sitt stöd till FN har inte förstått de utmaningar som ligger framför oss alla. Klimatfrågorna, mänskliga rättigheter och fred och säkerhet kan inte lämnas åt ”någon annan”. USA är en viktig del av världen och en av FN:s grundare. Trumps isolationistiska tongångar kommer inte att hålla i längden. Ingen, inte ens USA, klarar sig själv.

Positivt är att Nikki Haley som Trump utnämnt till FN-ambassadör och som med överväldigande majoriteten godkänts av kongressen verkar inta en mer konstruktiv hållning till FN. Noteras kan att Haley anser att Ryssland begått krigsbrott i Syrien och att Krim tillhör Ukrania. Hon har även lovat att inte drastiskt skära i anslagen till FN.

Vi får se vilken politik Trump kommer att föra i FN. Vi får hoppas att han lyssnar på Haley för det ligger i både USA:s och världens intresse. USA behöver FN mycket mer än vad Trump hittills tycks ha förstått. Samtidigt måste länder som Sverige och andra i dialog med USA tydligt markera behovet av internationellt samarbete i vilket USA har en central roll.

Jag tror att Trump så småningom kommer inse fördelarna med FN. När kampanjretoriken möter verklighetens utmaningar är det globala samarbetet i FN trots allt det bästa för världen – och för Donald Trump.

Share on FacebookTweet about this on TwitterEmail this to someoneShare on Google+Share on LinkedIn
Aleksander Gabelic

About Aleksander Gabelic

Aleksander Gabelic är ordförande för Svenska FN-förbundet sedan år 2000.

Hoppfulla möten om flyktingar och migranter

De senaste årens globala flyktingsituation kräver ett mycket större ansvarstagande av FN:s medlemsländer än hittills. Sverige och några få andra västländer har tillsammans med många av de fattigaste länderna tagit emot många flyktingar. Mer måste göras när UNHCR nu räknar till fler än 65 miljoner flyktingar – det största antalet sedan andra världskriget.

Att två möten på högsta regeringsnivå om flyktingars och migranters situation har hållits i New York samtidigt som FN-året startar är välkommet och nödvändigt. Dagen efter FN-mötet om migration arrangerade Barack Obama i New York ett finansiellt inriktat möte om hur fler ska bidra ekonomiskt för att hjälpa människor på flykt.

De två mötena bidrog bland annat till att Internationella organisationen för migration, IOM, nu är ett FN-organ, att antalet kvotflyktingar fördubblas till 360 000 och att ökad humanitär hjälp har utlovats. Det är positivt, men det måste samtidigt påpekas att betydligt större insatser krävs. Det finns också skäl att påminna om att flyktingkrisen är en följd bland annat av bristande förmåga bland FN:s medlemsländer att hantera konflikter och humanitära kriser som i till exempel Syrien och Demokratiska republiken Kongo.

Världens länder har med veckans möten tagit några myrsteg mot en global flykting- och migrationspolitik, men mycket mer måste alltså göras. Vi får aldrig glömma att bakom varje siffra finns en individ. Siffran 65 miljoner är oacceptabel.

Share on FacebookTweet about this on TwitterEmail this to someoneShare on Google+Share on LinkedIn
Aleksander Gabelic

About Aleksander Gabelic

Aleksander Gabelic är ordförande för Svenska FN-förbundet sedan år 2000.

Hög tid för en kvinna

HC

Helen Clark, en av kandidaterna till posten som ny FN-chef, vid ett besök i Stockholm i mars 2016.

FN-chefen Ban Ki-moon lämnar sin post efter årets slut. Debatten om en ny generalsekreterare är i full gång. Valet är kanske viktigare än någonsin med tanke på de utmaningar som världsorganisationen står inför.

Krav från folkrörelser i hela världen har bidragit till att processen den här gången är mer öppen än tidigare och att flera kvinnor finns bland kandidaterna. FN-förbundet står bakom kampanjen ”1 for 7 billion” som driver kravet på en transparent process. För första gången har kandidaterna frågats ut i FN:s generalförsamling.

Några kandidater har hoppat av och de som finns kvar prövas nu i informella omröstningar i FN:s säkerhetsråd. Den som i nuläget sägs ha flest röster är Antonio Guterres från Portugal som tidigare var chef för FN:s flyktingkommissariat. Guterres är bara en av tre kandidater med chefserfarenhet från FN – de andra två, Irina Bokova, Unesco, och Helen Clark, UNDP, är kvinnor. Trots det understryks ofta att just kvinnorna måste vara kompetenta.

FN-sekretariatet och flera FN-organisationer och -program behöver reformeras. FN behöver ett modernt ledarskap som kan utveckla organisationen och stärka dess förtroende. En ny generalsekreterare måste även kunna bära upp organisationen och vara en symbol för fred, rättvisa och en bättre värld. FN behöver präglas av modernitet och vår tids värderingar om bland annat jämställdhet mellan kvinnor och män.

Säkerhetsrådet har i höst en unik möjlighet att rekommendera generalförsamlingen en eller flera kvinnliga kandidater. Det vore ett sätt att stå upp för FN-tanken och att posten som generalsekreterare i FN inte måste vara förbehållen en man. Sveriges regering bör finnas bland dem som aktivt driver frågan. Det är ett sätt att också i praktiken visa att både män och kvinnor kan komma ifråga för världens svåraste jobb.

Det är helt enkelt hög tid för en kvinna.

Share on FacebookTweet about this on TwitterEmail this to someoneShare on Google+Share on LinkedIn
Aleksander Gabelic

About Aleksander Gabelic

Aleksander Gabelic är ordförande för Svenska FN-förbundet sedan år 2000.